behrman.se

Jakten på synden

Jag var på Skånesemester i veckan. Österlen närmare bestämt.
Man har ju hört så mycket om hur sevärt, betagande och inte
minst syndigt det kan vara där, särskilt sommartid. Lite nyfiken
var jag på hur mycket jag skulle få se av både det ena och andra.
Det har ju regnat mer än mest där de senaste veckorna. Hur mycket
skulle sticka upp och sticka ut ur allt det platta? Nåväl, jag behövde
inte oroa mig. Allt såg normalt ut för ett par ickeskånska ögon och de
märkvärdigheter turistbroschyrerna pekade ut fanns alla i verkligheten
om än i förvandlad form. Jag tänker på Glimmingehus….

Det stora och ståtliga 1500-talsslott jag förväntade mig var förvandlat
och förminskat till en liten stenhög på en kulle omgärdat av ändlösa
slättlandskap. När jag i min ungdom la pusslet på tusen bitar tornade
ett magnifikt slott upp sig som blev än större i fantasin. Boken om
Glimmingehus som såldes på plats förförde mig inte heller. Jag tror
jag väntar på filmen.

Och apropå besvikelser. Det mytomspunna Kiviks marknad såg jag
verkligen fram emot. Framför mig såg jag skäggiga damer, burleska
varietéer, orientalisk magdans, hästhandlare, ormtjusare, Singoallor,
Sibyllor, strippor, förföriska dofter och en räcka bilder ur Fritjof Nilsson
Piratens mustiga berättelser men av allt detta fann jag intet. Jo, förresten.
En skylt uppmanade oss att förnya vårt sexliv genom att byta kön och
ett stånd erbjöd ”Gratis påsättning” på en rosaröd skylt. Det lät lovande
för en syndens jägare men det senare var bara en klockvagn som
lockade med batteribyte.

Vädret var dock formidabelt vackert med gassande sol och äntligen fick man
slita lite på solglasögonen. Flaggor fladdrade styva som masonitskivor i de
friska men ljumma vindarna och enklare tält blåste upp sig till färgglada
karamellstrutar. Betydligt stadigare stod SE-bankens välbesökta
husbilsbankomat och Franssons fiskvagn (med regnr LAX 554) som
lockade med en femstjärnig sillamacka.

Baren på släntkrönet till havet frestade med stor iskall fatöl i folkölsklass för
femti spänn men jag säger som Bo Kasper, ska man kränga nödraketer måste
priset vara därefter. Annars behövde ingen hungra eller törsta ihjäl ute på
det böljande marknadsfältet, mat och dryck fanns i massor men vad hjälpte
det en suktande spanare som sökte andra förlustelser. Det blir till att
återvända tolv timmar senare nästa gång. Synd och sånt brukar växa
till sig när timmarna blir små.

Peter Behrman

22 juli 2007