Full tank Lee tack!

Som stukad etanolsbilsägare blev jag glad häromdagen. Hela hösten
har den ena gröna dysterkvisten efter den andra paraderat och smått
skadeglatt triumferat att etanol minsann inte är framtidens bränsle
och inte alls så klimatneutralt som man först trodde. Det kostar på
att producera och sedan transportera långan väg.

Vi som försökt dra vårt växthuseffektstrå till den stack som kallas Jorden
har fått stå där med långa näsor och snopna miner. Men så hände något i
Borås. Denna gudsförgätna, lika gula som fula, postorderhåla där det eviga
regnandet har sitt ursprung. Ett ännu ej bortspolat geni har kommit på att
det går att framställa etanol av gamla jeans. Mirakelmannen och
helbrägdagöraren heter Mohammad och jag skådar ljuset i öster.

– Jeanskläder passar perfekt för etanolframställning, säger Mohammad
och jag jublar i trygg vetskap om att det är långt till första april. Tydligen
är det bomullen som är den lyckobringande essensen och hur mycket
bomullsplagg har man inte kört till tippen genom åren? Säkert en hel
tankbil men nu är det slut på det. Här ska samlas kläder. Jag tänker dra
igång operation dörrknackning och samla ihop grannarnas, ja hela nejdens,
jeans och t-shirt innan de själva kommit på den briljanta idén och
övergivit sin bensinbil till förmån för en etanolracer.

Sedan bär det iväg till Sobackens avfallsanläggning i Borås. Hokus pokus
filiokus! Några magiska trollslag senare är hela klädhögen förvandlad till
etanol och aldrig förr har det varit roligare att resa till Borås. Stan, högskolan
och tippen blir världsberömda på kuppen och kommer att upphöjas till 2000-talets
Silicon Valley. Elfsborg blir lika känt som Real Madrid, Kungsgatan lika beryktad
som Sunset Boulevard, Ellos lika fancy som Harrods i London och djurparken lika
exotisk som San Diego Zoo. Jag tror till och med stan kan få ett helt annat klimat
när alla i och kring knallebygden börjar köra grönt (eller ska vi säga blått?).

Vi kommer att få se solen i Borås istället för de annars ständigt närvarande och
mörka moln som vilar tungt på den metallgrå himmel som kastar från sig småspik
stup i kvarten. Ingen kommer längre att vilja åka till Thailand och få dåligt samvete
för att de belastar miljön. Nej, istället drar man till Borås där ett nytt hippt nöjesparadis
växer fram. Vajande palmer längs Viskan, flödande sol, Karibienvit sand längs en
milslång riviera utmed sjöar allt det regn som tidigare föll har skapat. Turistbyrån
kommer att få fullt upp och får mångdubbla sin personalstyrka.

Själv tänker jag inte heller sitta med armarna i kors. Här gäller det att smida för
staden håller på att bli blir het som en smältugn och snart står Mohammad staty
på torget. I avvaktan på det kan ni redan nu kära läsare samla ihop era avlagda
plagg. Jag kommer och hämtar allt inom kort.


Peter Behrman
26 januari 2008